Arianne

Har ni någon gång blivit riktigt besvikna? Så att det gör ont i hela kroppen och ni vill inte kliva upp igen? Du kan inte kliva upp igen, det gör för ont. Du ställer upp med allt du är och har gång på gång, men det tär på dig mer för varje gång som går då du inser att du bara får ont tillbaka? Har du varit i ett sånt läge? Jag är i det läget nu och jag vet inte hur jag ska ta mig upp, hur jag ska orka, vill jag orka? Känns som att hela mitt liv kommer mynna ut i en kris som kommer sluta med att jag kommer få välja mellan alla svåra val i livet på samma gång. Kärleken eller familjen, vännerna eller studierna-_- Jag har idag börjat tvivla på mitt egna körkort, jag är så jävla less. Man lånar en bil utan behov och sedan får jag en utskällning av någon som inte har något med mig att göra. Jävla tant! jag vet att jag gör allting jättesvårt för mina nära och kära nu när jag mår såhär men jag känner att jag måste säga ifrån. Jag mår så jävla illa, jag hatar mitt liv, vill vara någon annan nu och någonannanstans, med andra vänner, en annan familj och ett helt jävla annat liv. 6 personer som står mig nära har jag ställt upp på och fått skit tillbaka ifrån, ingen som ger uppskattning eller tacksamhet, det är som att dem bara tar mig för givet. Faktum är att det är jävligt dumt att ta någon för givet, det straffar sig bara i längden, en dag har man inte någon att ta för givet kvar, du blir ensam. Du skulle inte stå ut, ensamheten tär (tro mig, för jag vet) den tär och sårar mer än du någonsin kunnat ana. Det är inte värt det, det är det fan inte. Dina medmänniskor är det finaste du har, värna dem, ljuset slocknar en vacker dag när tiden brunnit ut, livet är som ett ljus, när du har brunnit ut är livet slut och det finns ingen återvändo. Du kommer ångra dig. Som jag gjorde. Jag valde att ändra mig och det tog tid, massor med år och det har alla inte ens upptäckt, hos många är jag fortfarande samma person, en ensam och elak människa. Depressiv. Självratande. Jag har lång väg kvar men jag har jobbat så hårt och har kommit så långt att jag vet vad jag förtjänar eller inte. Jag förtjänar fan inte det här. TA MIG FÖR HELVETE INTE FÖR GIVET! Jag sticker, smiter, försvinner och du kommer aldrig se mig igen. Viljestyrkan har jag och den blir mer intensiv för varje motgång. Vill jag så gör jag.